Åh, så jobbigt det är ibland. I morse så bara kom det med full kraft:Nää, stackars vän som begraver sin fru idag. Då kom tårarna och minnet av dagen för tre år sedan. Varför? För att de båda slogs mot en sjukdom men förlorade och lämnade oss alldeles för tidigt? Det får vara som det vill, men känns som att jag haft gråten väldigt nära idag iaf.

Tur nog så hade jag en inbjudan till annan god vän och blev dessutom bjuden på middag. Har fixat så jag har telefon igen och ringde självklart mamma när jag kom hem. Då blev det ju självklart en massa snack om pappa och då gick det som över. För mig känns det väldigt mycket som Bo Holmlund uttryckte det, om hur han hanterar sorgen efter Anna Lindh: Minnena av Anna är så ljusa och fina så de bär hela vägen. Så himla fint sagt.

God kväll!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har klippt håret idag i  min nya hemby. Nöjd med resultatet.   ...

Vem känner inte igen sig?   http://fredrik.cafe.se/mina-ursakter-for-den-sparsamma-blogguppdateringstakten/   ...

Nu har jag sett byns skidspår! Blir onekligen sugen att fixa nya skidor...       Hur fina som helst.       Dubbelspår med gott om plats.    ...

Vissa människor ska som bara finnas. De har funnits alltid. Men så kommer budet att vår förre partiledare:       Lars Werner gått bort.      Jag önskar inte livet ur någon, men hade kännts mer logiskt med CH Hermansson.... ...

Jag kan bli galen på alla dessa val...elavtal, mobil, telefonabbonemang, internetuppkoppling... När jag flyttade upp igen så fattade inte jag att jag kunde tagit med mitt avtal.   Nä, jag hamnade på nåt dyrt tillsvidareavtal! Men det lokala elbol...