I dag vaknade jag på värsta tänkbara sätt. Med ett ryck, en koll på klockan och ett shit! Kollade igen och det var sant. Försovit mig och bara tjugofem minuter tills jag börjar!

Det mest nesliga är väl sen att när jag sen gått på som en bandhund för att hinna i tid, så fick jag ändå vänta nästan 40 minuter på första barnet. Det var så tyst och tomt så hade inte städerskan varit på plats hade jag trott jag tagit fel på dag.

Sen fortsatte dagen i ett god dag yxskaft kändes det som.

God kväll!