Jag mötte studenter när jag parkerat på jobbet. Det har som nästan gått mig spårlöst förbi i år. Ingen jag känner (fast det är inte sant, i bildspel från Luleå hittade jag en kusin) tar studenten.

Lite krasst konstaterade de att : Va, fan är det att fira? Vi blir ju arbetslösa! Äsch, vi kan vara glad i dag iaf kontrar en i sällskapet.

 Jaa, ni får bara en studentdag!

Himmel vad jag börjar se fram mot nästa år....