Åh, vad jag kan bli less. Det blev inget Kulturhus idag. Snö hela natten så pendeln lyste med sin frånvaro.

Ändå hade de godheten att erbjuda oss en senare tid på kulturhuset när vi ringde, men det gick inte att få ihop tidsmässigt. Sen drar vi ju inte gärna iväg med 42 barn när vi inte vet om det funkar med hemresor.

Så vi hade en stillsam inflykt med barnen istället. Trivsamt och mysigt, men inte vad vi tänkt oss.

I morgon är det dags för premiär igen! Jag ska till konserthuset i Stockholm med jobbet. Känns riktigt roligt, även om det självklart blir en utmaning att INTE tappa bort nåt barn i Stockholmstrafiken.

Håll tummarna för att det inte tjabbar med pendeln bara.

God Natt!

Vi har vår arbetsledare sjukskriven. Enligt egen utsago ser han nu ut ungefär:

så här.

Han har hotat med att aldrig mer lämna sitt hem, men nää. Vi kan nog vänja oss vid en pirat oxå? När alternativet är en massa övertid.

Kom tillbaks, vi saknar dig!    

Nää, det här kändes mindre kul? Kollade vad jag gjorde för två år sedan just denna dag.

Tjejfest i kväll.

Åh, den festen minns jag. Jag och Lilian i samma lag....shit! Händer no more.

God Natt!

Åh, hur gör jag nu?

Är detta veckans kap? Ska jag köpa med åt Mona? Nja, risken är ju ganska stor att jag äter de själv.

Kollegorna på jobbet påstod att de var gamla. Hårda och inget att ha.

Haha, stackars Mona hävdar att de inte förstod allvaret. Det var skumtomtar OCH hon har tänder.

Förlåt. Nästa gång....

Nä, inte heller på flygplatsen går det att fatta hur mycket snö det ändå var.

Sjuk och frusen ska jag ta mig tillbaka till Södertälje.

Lyckligt ovetande om vad som väntar....

Så stöter vi plötsligt på:

Sture!

Haha, han ska med samma plan som jag.   

Himla tur, för vi hinner inte mer än taxa ut, så blir vi ståendes. Eh, vi styrs tillbaks?

- Det finns ingen anledning till oro. Bara en generator som en tekniker ska få se över. Vi beräknar detta till ca en halvtimmes försening.

Tack gode gud för flygvärdinnan som försett mig med ipren och en flaska vatten. Dessutom var planet långt ifrån fullt, så Sture kunde flytta fram, då jag satt ensam på min rad.

Några valde att hoppa av. Så när vi efter två timmars väntan startade mot Stockholm hade ca 5 stycken kastat in handduken. Utan Sture hade jag kanske gjort detsamma? Lite läskigt kändes det. Men som Sture helt sant påpekade: Det är ju inte som att inte kaptenen för skutan, har tänkt klara sig helskinnad ur det här.

Sen blev det ju plötsligt inte så hemskt att lämna Umeå heller. Tog ju med en del värdefullt...

God kväll!

Tydligen har det aldrig varit så här mycket snö i Umeå sedan nån gång på 80-talet.

Men spana in hur det ser ut. Det breda nyplogade vid busken är inte en vägbana utan ett helt vanligt promenadstråk som finns i Umeå.

Titta och lär snöröjare i Stockholmsområdet.....

Snart är min Norrlandstripp övver. Kyla, sorg och sjukdom har präglat denna helg. Samt lite skratt oxå...Sjuk och emlig drar jag mig tillbaka. Har kollat vädret och SL. Inge snö, men ändå kraftiga förseningar? Vad less jag blir.

Känner mig för frusen för att tjorva i trafiken.

Ha en bra eftermiddag!