I kväll blev det palt-koma! Vi var ett gäng som samlades i Hörnefors och två tjejer hade ägnat delar av dagen åt att fixa palt. Till vår lycka var de inte överens om receptet, så vi fick smaka olika sorter. Hur gott som helst! Skulle föreställa knytkalas så de hade tom fixat så att någon hade med sig efterrätt! Koma var ordet för kvällen! Sen fick vi med oss palt till Catrin som låg hemmahos mig och var sjuk. Japp, hon tyckte också om palt. Vi var ju lite skeptiska ett tag...
 God kväll!

Jag har fördomar. Det är något jag är medveten om, även om jag inte alltid är medveten om vilka de är! I kväll möttes jag av andra människors fördomar. Blev nästan lite för komiskt. Tanken är att jag ska åka upp till Pajala i helg. Med pojkarna och äldsta sonens flickvän som kommer från Skåne. När vi pratade om tid och avstånd så blev hon lite förskräckt: Sju timmar! Det är ju hur långt som helst...vet hon om att det är synd om henne? Då syftade hon på min mamma som är bosatt i Pajala. Nää, det är inte synd om henne! Hon bor ju i Pajala. Hon är ju hemma. Jag och min äldste son bara skrattade. Sen berättade jag det för en kompis. Ha, då fick jag hennes fördomar levererade. Du får ta henne till en sameby var hennes förslag.
 Jag stod som ett levande rågetecken. När då? Vi ska hälsa på min familj, resande i kort om tid. När ska jag hinna med det? På kvällen gick det upp ett Liljeholmens för mig: Hon måste ju tro att jag passerar flera stycken på väg till Pajala!  God kväll!