Haräntligen, äntligen tagit mig tid att beställa tid på vårdcentralen. Ska se vad de säger om mina fötter. Kom på mig själv att jag "ransonerar på användandet...."

Då är det absolut dax att göra något!

Dagens ros till personalen på Willys i Södertälje!

Vi skulle panta burkar och bjuda barnen på glass...så slocknar HELA Willys. Jag kastar mig över personalen och säger: Vad gör vi nu?

-Väntar, vi kan inget göra...

Det kunde de visst! När jag förklarade läget för oss: vänta betyder missad buss, ingen skol-lunch till barnen, att vi faktiskt lovat, att vi pratat miljötanken...DÅ fattade de hur viktigt det var...Självklart! Vi löser det på nåt vis, hämta glass och kom förbi min kassa.

Underbara människa!

TACK!

Blev lite sugen att söka jobb i Sollentuna. Men nnää, så himla jobbigt att börja om igen. Så idag kikade jag på lägenheter i Södertälje. Slutsats:den optimala bostaden finns inte. Det pendlar mellan för dyrt, dålig planlösning, ingen ballkong....

Mina kollegor måste ju ha undrat vad jag sysslar med? Överst på tavlan står det fåglar. Sedan en snabb skiss på hur Luleå ligger i förhållande till Stockholm. Samt andra viktiga städer som Skellefteå, Karlstad, Gävle ....

Dvs: SAIK, Färjestad; Brynäs....

Ibland slinter tungan fortare än tanken hinner med. Igår kom tal om vem som ska ta över expeditionen så säger en kollega: Vi får ju komma ihåg att det är skolans ansikte utåt...

På skoj föreslås alla möjliga snygga grabbar....eller Boris Becker?

-Boris Becker? Du är inte klok. Han är ju rödhårig!!
...
Det fick jag fått äta upp resten av dan av min rödhåriga kollega.

Jag trodde inte det var möjligt, men det går: Sova bort en HEL helg! Snubblande nära iaf. Blev sjuk mitt på dan fredag em. Kommer hem halv tolv och somnar som en stock. Vaknar några timmar senare och hasar iväg till affären och köper nödproviant. Tar max tjugo minuter och kryper ned under täcket när jag kommer hem. Vaknar och inser att jag måste tvätta kläder. Annars är det två veckor till nästa tillfälle....

Det tar inte lång stund, och sen sover jag vidare i två timmar. Hasar ned och får in kläderna i torktumlaren. Kommer upp i lägenheten och inser att nu måste jag vara vaken en timme. Kan ju inte låta kläderna bli inlåsta till nästa tvätt-tid. Ha! Funkade inte alls... Vaknar med ett ryck tjugo minuter innan tvätt-tiden tar slut.

Klockan är halv tolv på lördag förmiddag och jag har sovit ett helt dygn!! Med kläderna tvättade och i tryggt förvar hemma, så var det ok att vila igen. Vila? Somnade och vaknade framåt sex på kvällen.

Underbar natt det här blir. Det blir det oxå. Efter två timmar vaken så sover jag återigen och vaknar alldeles mörbultad på söndag förmiddag.

Det känns som att jag iaf måste prova gå ut, så jag duschar och tar en sväng till stan. Alvedon och en febertermometer är inte helt fel.... Som dragen genom en ångvält staplar jag runt stan och när uppdraget är slutfört (Apoteket), så bär det av hemåt igen. Testar min nyinköpta termometer och fattar att jag är INTE feberfri.... (hur mycket har jag då haft?).

Men testar igen, innan jag drar iväg på måndag morgon och nää! Med 37,2 är det lite klent att vara hemma.

Men vart tog helgen vägen?

Jag fick, eller snarare tog på mig ett hedersuppdrag för ett tag sedan:

Att göra fritids kort till Cecilia när hon slutade hos oss.

Grisen är ABSOLUT inte en present, utan skulle bara illustrera talet: När vi valde på sånger så kom osökt: "När krisen börjar likna katastrof" på tapeten..