Det meningslösa våldet slog till även mot vårt jobb:

Utedasset på torpet var omkullvräkt och dörren bortsparkad.

I köket var inredningen omkullvräkt.

Känns lite meningslöst, men kollegorna spikar iaf igen fönstret så vi ska kunna genomföra torpveckorna för barnen.

Jag har blivit så djupt imponerad av Norges statsminister dessa förfärliga dagar.

"Firar" midsommar ensam i Södertälje. Tröttare än tröttast, men vad är det jag saknar? Tja, med en flukt i backspegeln hittar jag bilder från sista midsommaren i Umeå.

Musik i parken.

Inte en matbild. Men nog måste vi ha ätit? Det är väl det som fattas. Trivsamt sällskap och mat och skratt.

 Nåja, nu är det bara lite mer äm två veckor så drar jag iväg....

Firade Kristi Himmelfärdshelgen på Gotland:

Fantastiska vyer...

Precis utanför vårt hotell.

Sol och vackert.

Här tror jag mamma siktat in sig på park-bänken.

Mer sol.

De här var vi lite facinerade över? Ser ut som prästkragar, men så små...

Jag har kommit på det!

Så här kommer bilder från mitt besök i Göteborg för en tid sedan:

Grillfest på gården hos Patrik.

Stefans utsikt i Kortedala.

Patrik ,som hade godheten att bjuda in oss till årets första grillfest (iaf för mig)

Ha en bra dag!

Bland det finaste man kan få:

Har verkligen blivit uppskattad i år med bla ett par riktiga norrlands-sockar, en kokbok, choklad, biobiljett mm mm.

Men barnens egna omdömen smäller högt!

TACK!

GRATTIS!

Det är vår dag i dag. Enligt Aftonbladet blir 75% uppvaktade:

http://www.aftonbladet.se/wendela/article13083537.ab

Nää, jag tillhör inte den lyckliga skaran. Däremot firar jag min egen mamma.

Ha en bra dag!

Detta måste vara dagen som går till historien som årets värsta? Det började bra med 20-årsjubileum som flerbarnsmor. "Lilla" söta Christoffer fyller 20 år idag. Tanken var att ta tidigaste pendeln ut till arlanda, frukost på flygplatsen för vidare färd mot Luleå. Beräknad ankomst till Luleå 09.50

Strulet började redn med pendeln. Vid varje station var det problem med dörrarna. Bytte pendel vid Stockholm C, då den senare pendeln var av nyare modell och tog en hastig frukost på stående fot i Upplands Väsby. Nu kan det inte krångla mer? Jodå, halvvägs till Luleå kommer det där meddelandet som ingen vill ha: Detta är er kapten som talar. Har vi någon läkare ombord. Kontakta kabinpersonalen.

Några minuter senare kommer nästa meddelande:Detta är er kapten som talar. Vi har i samråd med markpersonal och läkare beslutat att vända tillbaks till Arlanda, vi återkommer med information senare....

Slutet gott allting gott....

Nädå, när vi landar i Luleå drygt en och en halvtimme sen, så visar det sig att jag även förlagt mobiltelefonen.

Största funderingen nu är: Varför vände vi om? Borde ha varit smidigare att fortsätta rakt fram, för vi var ändå halvvägs? Varför landade vi inte på nårmsta plats? Sundsvall och Umeå har ju oxå sjukvård?

Nåja, himla kul att träffa familjen och fira Krille iaf.