Nu är det tillåtet! Har fått en dikt av faster Irja som är så fantastiskt fin, men har inte haft tillstånd att publicera den förrän i kväll. De två sista verserna skulle läsas på ett av dagens två bröllop!

Kärlek
men inte den som springer
på glödande fötter, till och från snabba möten
jagad och jagande
sårad och sårande.
inte den som lever högt på ständigt
smärtsamma avskedstaganden
utan den kärlek
som ger trygghet och vila
som värmer och värnar
och endast har ett enda avsked att frukta:
dödens

Kärlek
men inte den som knappast hunnit stilla sin längtan
förrän en ny uppstår
inte den hetsigt hetsande
piskade av begärens krav
oftast mer plågsam än ljuvlig
inte heller den ångestfulla kärleken
som är rädd för att bli bränd
och samtidigt rädd att inte få brinna
utan den milt flödande kärleken
den som vågar vila
och när tid är
störa den utvilade

Kärlek
som är att vakna tillsammans
och möta den blåögda morgonen
att utbyta leenden som värmer och värnar om den nya dagens framtid
att på resan genom dagen
vila tillsammans på klockslagens små väntstationer
och inta gemensamma måltider
upplysta av lingonsyltens röda glädje

De dagliga skavsår vi får och ger
den dubbelsidiga smärtan
som värker inom oss
och som vi övervinner hos varann
den osynliga skyddsängel
som kammar ut irritationens snår
övermättnaden som hotar med tomhet
men botas genom att var och en
drar sig tillbaka till ensamhetens nödvändiga oas
rätten att vara frånvarande i var sitt drömland
glädjen att vara närvarande i
varandras liv -
detta är kärlek.

 Ge dig själv den frihet du behöver.

Det är bara du som kan veta vem
du är och vad du behöver.
Lägg mindre vikt  vid andra
människors begränsade syn
på dig.
Kliv utanför ramarna och
ge dig friheten att växa som
människa.


Susanna Edin

 Till en kamrat
av Bertolt Brecht

Du vill inte vara med längre har vi hört
Vi har hört att du inte vill arbeta med oss längre
Du är förbi
förmår inte mer
utmattad
orkar inte längre

Du har giltigt förfall säger du
Man kan inte kräva mer av dig
Orkar du inte längre blir du liggande
Ingen kommer till dig och säger:
Det har varit revolution!
Fabrikerna väntar på dig!
Varför skulle det ha varit revolution?

När du dör begravs du
Oavsett vems skulden är
när du inte orkar kämpa går du under
Du säger att du hoppades allt för länge
Orkar inte hoppas längre

Men vad var det du hoppades?
Att kampen skulle vara lätt?
Men så är det inte
Vårt läge är värre än du anar
Ty så är det,
att om vi inte kan åstadkomma det omöjliga
är vi förlorade
Om vi inte kan göra vad ingen krävt av oss
går vi under

När kampen är som hårdast
är kämparna som tröttast
Den sida vars kämpar är tröttast
förlorar slaget

Dear Lord

Every single evening

As I lying here in bed

This tiny little prayer

Keeps running through my head.

God bless my family

Wherever they may be,

Keep them warm and safe from harm

For they`re so close to me

And God, there is one more thing

I wish that you could do

Hope you don’t mind me asking,

Bless my computer too.

No I now that it`s not normal

To bless a mother board,

But listen just a second

While I explain to you My Lord.

You see, that little metal box

Holds more than odds & ends

Inside those small compartments

Rest so many of my friends.

I know so much about them

By the kindness that they give

And this little scrap of metal

Takes me in to where they live.

By faith is how I know them

Much the same as you

We share in what life brings us

And from that our friendship grew.

Please, take an extra minute

From you´re duties up above

To bless those in my address book

That´s filled with so much love!

Wherever else this prayer may reach

To each and every friend,

Bless each email inbox

And the person who hits “send”.

When you update your heavenly list

On your own Cd-Rom

Remember each who´ve said this prayer

Sent up to God.com.

Amen

Hittade en kul grej på någons blogg. Att skriva dikter med meningar som slumpades fram... Min blev så här:

"Vad snabbt ens liv helt plötsligt kan forcera!

Man undrar vad ens hjärna kan förmå

Man drar ju sitt berömda sabla strå

Men Varför? verkar ingen acceptera

Man vet att detta inte får fallera

Hallå där, värld! Nu kommer jag, pass på!

Men vänta, vad är det som krånglar så?

Ens kropp, ens minne ­ allt tycks haverera

Kan någon enda människa förklara!

Man anar ett slags tillvarons komik

Det är ens öde, att man dömts att vara

Man säger: "Visst är jag Bob Dylan-freak!"

Man äger varken vilja eller snara

Nu får man ingen puss. Man får en pik"

Hihi, kändes väldigt passande på mitt liv just nu. Testa själv på: http://www.dn.se/DNet/custom-jsp/sonett/sonett.html

Den som är mycket liten - inte mer än ett år-
hittar små, små saker var han kryper och går.

Hittar en ullgarnsända, ett visset blad och en knapp
en dockas lillfingersnagel och en prasslande papperslapp.

Håller i små små nypor, små små smulor och strån
ser på den döda myggan och dammet i barnkammarvrån.

Den som är mycket liten hittar allt som är gömt
leker med små förtrollande ting som de stora tappat och glömt.

Vad är Lycka

Under många år
har jag sökt ett svar
på den svåra frågan
Vad är Lycka?
Igår kom vinden
med sitt enkla svar
- viskade det
mjukt i mitt öra
- att få vara i någons
varma tanke

Jag har känt på svaret
prövat det på erfarenhet
- på vad livet lärt mig
jag tänker pröva svaret ännu ett tag
men redan nu känner jag
att vinden har rätt -
att vara i någons varma tanke


Birger Franzén

Till min
mamma och pappa.

Det finns så många märken
av händer små
på fönster, möbler,dörrar
ja, allt du tänker på.

Men stopp ett tag och tänk
hur tiden rinner fort
och snart är märken borta
som jag har gjort.

Därför ett litet minne till dig vill jag ge.
Som när du tänker tillbaka ett litet leénde kan ge.

(hittade jag på mitt sommarjobb. Personalen har låtit barnen göra fingeravtryck med färg på pappret och tillsammans med dikten blir det ett jättefint minne för föräldrarna)